DOWNLOAD PRESS RELEASE

OH YEAH ORCHESTRA_Svenska

OH YEAH ORCHESTRA_English

Reviews:

Oh Yeah Orchestra, Freedom of Movement: Comprised of ten of the top jazzers on the Swedish scene, it’s a nice mix of orchestral and avant-garde jazz. Odd dissonance woven into luxurious threads of large ensemble orchestration results in an enchanting set of tunes. I love it when experimentalism is applied to an album, and yet the overall result is an exhilaratingly pure jazz recording. Soprano & tenor sax, trumpet, trombone, tuba, cello, bass, Berimbau, percussion, hang & sizzleboard drums, and some vocal accompaniment are the ingredients to this excellent album. Highly recommended.
Dave Sumner 17dots.com

The cover photo showing a group of children playing in a refugee camp in southern Sudan may not register immediately as capturing the essence of a Swedish jazz orchestra, what with the presumed associations of Nordic cool that generally accompany such endeavours. But it's easy to hear why drummer and composer Martina Almgren chose it to illustrate her music. Almgren, a frequent visitor to Scotland as a cultural ambassador, wanted this CD to convey lightness, hope, playfulness and communication, and she's pretty much nailed it with her airily attractive, often very simple recurring themes and by inviting her musicians to thread bold personal expression and individual heat into the underlying collective sense of space and unhurried development. Almgren uses musical colour beautifully, blending cello, vocals, Brazilian percussion and tuba with trumpet, saxophones, trombone and rhythm section to create music that can be haunting and understated but, particularly on Walking In Circles, has something of the celebratory joy of Chris McGregor's Brotherhood Of Breath.

Rob Adams The Herald 8 Jan 2012

-Nice mix of orchestral and avant-garde jazz. Exhilarating, at times.
All about Jazz January 2012

Som sår i sockervadd CCCC
Tio lyhörda lynnen lyssnar och lyser lystet lyriskt på varandra.
Tar i hand omkring orkesterns hjärta - Martina Almgrens glasklara och dynamiskt svängiga trumspel.
Blåsarnas toner flyger ut i rummet. Färgglada ballonger pulserande av rytm och glädje.
I "Böljande" ylar och stryper Magnus Broo sin trumpet. Spelar som sår i sockervadd. Tonerna i "Oh la la" studsar mot ackorden som en yster kula i ett jublande frispel i flipper.
Ett albumet späckat med godsaker. Ständigt svängande jazz med sjungande melodier, karaktär och mäktig kraft.
Lars Åbom Östgötakorrespondenten 16 nov 2011

Bandledaren Martina Almgren har om denna Oh Yeah Orchestras senaste platta sagt att musiken handlar om lätthet. Och nog lyfter man ett par tum över golvet i pur glädje över en tio musiker stark orkester med så mycket liv och lust som detta västsvenska musikaliska kollektiv. Här tåflirtar jazz med funk, soul, rái, Steve Reich-minimalism och en myriad andra stilar och riktningar. Det är spontant och energiskt men ändå strukturerat. Det är en utmärkt balansgång mellan den noterade musikens mönster (och brotten mot dem) och improvisationens sprängkraftiga ingenmansland. Och det är något av det harmoniskt svängigaste som kommit ur svenska kreatörer sedan Jan Johansson skrev orkestermusik.
Fredrik Fischer Helsingborgs Dagblad 28 okt 2011

Som en afrikansk jazzcirkus i Götet
När trummisen Martina Almgren spelar in musiken från Swedish Jazz Celebration 2009 och skriver nya stycken till sin ovanliga tentett med cello, tuba och ordlös sång (där Karin Burman imponerar mer än på sin nysläppta soloskiva) finns hela tiden ett afrikanskt gung i botten. Både i stämningsfulla ”Parkour” och när Magnus Broos trumpet svävar upp i frijazzhimlen i ”Floating”.
Martinas kvartett med Tommy Kotters piano, maken Owes elbas och svågern Björns vilda sax, har även sällskap av Lisen Rylander Löve på sopran i lugna ”Mirós” och på tenor i en duell med Niclas Rydhs trombon i ”Quicktime” – som fungerar som en inledande programförklaring. Avslutningen har en lika dynamisk blandning av improviserat och noterat i partyenergiska ”Dance in July” och vackert filmiska ”Airbourne”.
Martin Erlandsson Hallandsposten 19 okt 2011

Sprudlande modern storbandsjazz i det lilla formatet
Att slagverkaren Martina Almgren i en intervju för några år sedan sagt att hon gärna lyssnar på Gillian Welch när hon diskar är bara det en anledning att spetsa öronen. Och även om jag bara hört fragment från de fyra album hon gjort med sin kvartett (Babebabop från debuten September fastnar lätt i min skalle) hade jag nog varit mer nyfiken på något nytt från Martina Almgren Quartet. Särskilt som det är sex år sedan senaste albumet Bingo.
 
Men Martina och de övriga i kvartetten, pianisten Tommy Kotter, basisten Owe Almgren och saxofonisten Björn Almgren har säkert fullt upp med annat än att göra skivinspelningar.
Dock finns kvartetten med som stomme i tiomannabandet Oh Yeah Orchestra, som väl får sägas vara Martina Almgrens baby då hon står bakom samtliga kompositioner och arrangemang. För övrigt är ”tiomanna” en helt felaktig förstavelse då hälften av musikerna utgör av kvinnor.
 
Förutom Kotter och de tre Almgrenarena medverkar här saxofonisten Lisen Rylander Löve, cellisten Petra Lundin, sångerskan Karin Burman, slagverkaren Ebba Westerberg, trombonisten Niclas Rydh samt trumpetaren Magnus Broo.
 
Till huvuddelen utgörs materialet på Freedom of Movement av samma musik Martina Almgren skrev på beställning till Swedish Jazz Celebration i Göteborg 2009. Tillkommit har ytterligare fem kompositioner.
 
Musiken är synnerligen genomarbetad, där stor omsorg lagts kring varje låts egen unika karaktär. Och varierad är musiken så det förslår, liksom synnerligen melodisk. Dessutom tillåts alla dela nästan lika på det utrymmet som ges. Det handlar om sprudlande modern storbandsjazz i det lilla formatet där de snygga arrangemangen är den stora behållningen.
Peter Bornemar Digjazz

Jönköpingsfostrade slagverkaren och kompositören Martina Almgren har byggt ett riktigt mäktigt musikaliskt hus Hon har samlat ett gäng av sina vänner och favoritmusiker för att förverkliga en förfrågan från arrangörerna för ett stort jazzevenemang i Göteborg för några år sedan.
Konceptet är en universell världsmusik med fokus på afrikansk tradition, men med en bred jazzambition som vill fånga stämningar och stilar som omfattar en global världskultur.
Martina står för samtliga kompositioner och arrangemang och har fått god hjälp av maken och basisten Owe i skapandet av detta verk. Mäktiga orkesterklanger blandas med mikromusik för endast Martina och någon ytterligare. Det finns svackor och trevande partier. Men även här lyser det sköna och lekfullt färgstarka. Det här är jazz när den möter konstmusiken.
Bo Levander Jönköpingsposten

Trumslagaren och kompositören Martina Almgren leder bland annat jazzbandet Oh yeah orchestra. Det här är gruppens första cd sedan starten 2004. ”Freedom of Movement” är till stora delar ett beställningsverk för Swedish Jazz Celebration i Göteborg 2009. Martina Almgrens ursprungliga svit har till den här inspelningen utökats med ytterligare fem låtar. Bandet består av idel skickliga musikanter som här får möjlighet att flyga betydligt friare och högre än vanligt. Tre ledord sammanfattar denna jazziga instrumentallek, det vill säga rörelse, lätthet och frihet.Ulf Lundén Dalademokraten

Martina Almgren Quartet
"Swedish drummer Martina Almgren declares that she wants to combine strong rhythms with expressive melodies. With her quartet of sensitive musicians, she achieves that goal in a bubbling lyrical mood. Yet even when the group pushes the intensity, the marriage of beat and melody are never far off."   All About Jazz 2003

Almgren's constantly shifting patterns are so strong in their commitment, it's hard to imagine they are immediately considered. She drives, suggests, points, comments, challenges and makes everything shine, neat and tidy. And she does it with the extraordinary articulation one would expect from someone so musically sure.
Roger Spence Assembly Direct, Scotland 2008

"Almgren can really make the music breathe, opening up the rhythms with an industry tempered by a light, musical touch. Her drumming, very much from the Nordic school of rhythm, emphasises a composition's contours and supports the soloists' creativity without drawing unnecessary attention to itself.
Rob Adams The Herald, UK 2008

"Hon är en kompositör av eget sinne, lyriker i sin innersta själ, men som också tycks älska att leka och överraska. Hennes originalitet smittar av sig bland musikerna, också de fyllda av glädje och harmonisk balans. Stig Jonasson Smålandsposten 2005